tisdag 18 december 2012

Ett blomstrande liv

"Vad ska du bli när du blir stor? Jag ska bli dagisfröken!"
Njae, så blev det väl inte riktigt...

Efter att ha spenderat två veckor praoandes på dagis i åttan ändrades svaret på den frågan rätt snabbt till "Jag vet inte". Dagis var inte alls som jag hade tänkt mig och småbarn blev i mina dåvarande ögon ganska jobbiga, äckliga och dem smittade bara en med massa konstiga och elaka sjukdommar, så någon dagisfröken skulle jag minsann inte bli.

Sen kom den där dagen när det var dags att hitta något ställe att vara på inför nians prao. Hur det kom sig minns jag inte, men jag gick iallafall in på KC Blommor i Lund och frågade om jag fick vara hos dem. En tid senare var det dags att infinna sig på plats och det var två väldigt trivsamma och roliga veckor. Nian var i övrigt väldigt jobbig för mig, jag fick ta skiten för mycket, var ofta ensam, utfryst och ledsen för det mesta, detta gjorde att jag sista terminen knappt ville sätta min fot i skolan. Som tur var hade jag en skolsköterska och föräldrar som uppmärksammade detta, och tillsammans fattades det efter en massa diskussioner ett beslut om att jag en dag i veckan skulle få slippa skolan och ha praktik isället, då praon på KC Blommor fungerade väldigt bra så blev det att jag spenderade mina "lediga" dagar där.

Gymnasievalet blev därefter lätt och lyckan när jag kom in på Hantverkslinjen med inriktning Florist var total. Dem kommande tre åren spenderades på Universitetsholmens Gymnasieskola och Ingvar Strandhs Blomsterskola. Som bonus blev jag för första gången i mitt skolliv accepterad för den jag var, fick riktiga vänner och stormtrivdes i skolan.

Ca 13 år senare jobbar jag nu deltid som florist. Jag har hunnit med att jobba i ett flertal olika blomsteraffärer, vissa riktigt bra där jag har lärt mig massor, andra mindre bra där jag inte ens har fått lov att vara mig själv och jag har under sex år drivit en egen blomsteraffär, en erfarenhet och upplevelse ingen någonsin kan ta ifrån mig. Jag är idag säker på mig själv i mitt yrke och vet att jag är förbannat duktig på det jag gör och framförallt så älskar jag det, borde väl tacka KC Blommor för det, eftersom det var dem som knuffade mig i rätt riktning =)

En del av min gamla butik
 
Nästan varje dag stöter jag på kunder i mitt yrke som frågar om det inte är världens roligaste jobb att vara florist. Nu har jag ju inte provat på alla yrken som finns, men av dem jag provat kan jag utan tvekan säga att floristyrket ligger i topp för det mesta, men det är inte alltid guld och gröna skogar.
Kunderna berätta ofta om hur gärna dem själva hade velat bli florister om dem inte haft sina nuvarande yrken. Tyvärr handlar det inte bara om önskan när det kommer till floristyrket, man måste ha sinne för färg/form, vara praktisk och inte ha något emot pilliga småjobb, tålamod är extremt viktigt, nerver av stål kan komma bra till pass och du måste ha gott om piffiga ideer och inspiration, idag finns det på tok för många florister som saknar allt det och mer därtill.
Många kunder försöker sig också många gånger på att lägga sig i eller ifråggasätta mig i mitt yrke, roligast är det när det när man står och binder en bukett och kunden ska påpeka det mesta man gör, då gäller det att klistra på det där leendet och inte be dem fara och flyga, men ibland lyckas man inte med det och ber ibland kunden binda buketten själv istället =)

Under det gågna året har två av mina bästa vänner gift sig och fördelen med mitt yrke att man då får äran att bli involverad i bröllopen som (hysterisk) florist. Känslan av att få göra det enligt mig roligaste som finns när du är florist (brudbinderi) till dina närmsta vänner är rätt oslagbar. Oavsett om blommorna är till någon du känner eller inte så gör man det till dessa personers viktigaste dag, man lägger ner så mycket tid och hela sin själ i att allt ska vara perfekt och att inget får fela.


 En av mina topp 5 brudbuketter

Sorgbinderi är rätt roligt att gör det med, men man har hela tiden i bakhuvudet vad det ska vara till och det kan ibland göra en lite sorgsen. Ibland är kunderna som kommer in i butiken och beställer blommor väldigt ledsna och man måste då försöka göra det bästa av situationen och vara extra tålmodig, sköta sitt jobb och se till så att blommorna blir extra fina.


 En av mina "jagärsånöjd" till begravning